Det slog mig precis att jag kommer att gå på tre julbord på typ en vecka. Är inte det lite VÄL mycket ändå? Fredag, måndag och lördag är det som gäller. Med kollegor, kontorskamrater och vänner.
...tills på onsdag kväll. Då ska jag vara i Karlstad och mysa med familjen Wassberg/Nilsson.
...tills på torsdag förmiddag. Då ska jag klippa mig. Är ju bara 7-8 månader sedan sist.
...tills på torsdag kväll. Då ska jag äntligen få träffa min brorson Zakarias. Inte en dag för tidigt.
...tills på fredag. Då ska jag på julbord i norska fjällen med jobbet.
...tills resten av helgen. Då ska jag åka snowboard, leka i snön och dricka en och annan öl.
Låt oss hoppas att jag överlever. Tänker främst på min typ andra-gången-i-livet-på-en-snowboard-plan. Men det gick ju fint senast. Och sen hoppas vi att tiden går fort från nu tills onsdag kväll. Men inte så fort att jag inte hinner med allt jag ligger efter med på jobb.
Om jag har höga krav? Nej då. Eller jo. Men det ska man ju ha.
Det har blivit advent även hos mig. Och snöar gör det. Ska vi bestämma oss för att vi håller oss på -10 grader fram till mitten av mars nu? Ja, det tycker jag. Kung Bore - Let's rock!
Då lämnar jag Amsterdam för denna gång. Ett fullpackat plan hem väntar nu. Och hör och häpna, varken skrikit barn eller tjockis så långt ögat kan nå. Inte än iaf. Kan jag ha tur denna gång månne? Vi håller tummarna för det.
Bibel i nattduksborden på hotell har jag aldrig förstått. Är det verkligen någon som läser dem? Trodde att de som var intresserade hade med sig en egen. Antibak-flaskan däremot, den ska jag lägga beslag på. Alltid bra att ha.
Dagen kan sammanfattas med ett ord: Stå! Från 07:30 till nu 00:58 har jag suttit ner max 20 minuter och det var under lunchen. Sen har jag stått, gått lite och sen stått ganska mycket mer. Ja, om man nu bortser från de fyra gångerna jag varit på toaletten och 5 minuters taxiresa hem från baren, så satt jag bara under lunchen. Behöver jag säga att fötterna är ömma?
Jag vet att jag behöver tvätta kläder när jag inte har något annat val än att dra på mig sverigestrumporna. Hade jag inte tvättat ikväll hade jag imorn varit tvungen att ta sista rena paret - de gula sverigestrumporna med blåa kronor.
Jobbmejlen har strejkat idag. Likaså vårt CRM-system. I klartext kan jag väl säga att jag varit extremt handikappad. Vilket lett till att dagen som skulle vara så sjukt effektiv, eftersoms resten av veckan ska spenderas på resande fot, blivit totalt tvärtom.
Skulle man slå upp ordet ineffektivitet i en ordbok, borde min arbetsdag idag stå beskriven där.
1 - Gårdagens blogginlägg hamnade i omvänd ordning. Märkligt var ordet. Säger som pappa: "Teknik är bra när det fungerar". För mig är tekniken bra oftare än för pappa. Men det är förvisso inget vidare riktmärke heller.
2 - Jag är hemma i Stockholm igen. Och kommer att vara så 'ända' till tisdag.
Snö på marken och is på vattnet. Lägg till lite halvtaskigt solljus på det och man kan säga hej Norrland. Perfekt dag att inviga nya vinterjackan kan jag tycka. Nöjd med mitt val? Jomenvisst.
Vad jag har haft för mig i Skellefteå? Pulsat i snön såklart. Fantastiskt här uppe i norr. Varför jag aldrig har varit norr om Mora förrän idag kan jag inte riktigt svara på. Men nu har jag det. Så det så. Notera i intresseboken.
Syns kanske dåligt. Men finsktalande människor verkar inte vara speciellt tidsoptimerande. Detta grundar jag på att de inte sätter på ugnen förrän vid punkt tre; när allt annat förarbete är klart och själva lasagnetten ska gräddas.
Frågan är, hur gör de då? Sätter de in formen i en kall ugn, eller väntar de till den blivit varm?
...men som min iPhones avaktiverade data-roaming inte ville skicka iväg. Som Per Gessle skulle ha uttryckt det; här kommer alla känslorna på en och samma gång. Och det är ju inte fel det heller.
Stockholm må vara vackert, men Amsterdam är charmigare.
Befinner mig INTE på någon coffeshop. Där tvivlar jag på att man hade fått en sån här - kaffe.
Eftersom Gud hörde mina böner, hoppas jag att Tomten gör likaså. Jag vill ha den där isbjörnen. Och flodhästen. Men allra helst ugglan. Kan jag få allihop? Snääääälla.
Jag har hört att det i snitt dimper ner en bil i veckan i Amsterdams kanaler. Är inte det lite festligt? Hoppas att jag får se det någongång.
Less is NOT more. Är ju ganska givet. Logiskt. Här är iallafall kanske 1/42 av julgranen på Schiphol, Terminal 2.
Vissa får med sig toalettpapper under skon. Andra råkar få kjolenkanten innanför strumpbyxorna. Klassiska toalettfadäser. Men att kappan fastnar innanför jeansen? Det trodde jag faktiskt inte var möjligt. Man lär sig något nytt varje dag.
Förresten, jag fick tag i en minst sagt underlig chokladkaka precis innan jag lämnade Amsterdam. Värt att konstatera är väl att vi inte riktigt talar samma språk, svenskar och holländare.
...i en och en halv timma. Men det var det värt, för Gud hörde mig; lilltjejen hamnade långt bak i flyget. Som bonus hade hon jobbat på den där attityden.
Och ner till Amsterdam kom jag. Där fick jag ofrivilligt skåda unga tjejers lapdance på äldre män. Ocharmigt i kubik. Sen inandades jag otalig cannabisluktande luft längs gatorna.* Måste erkänna att jag tyckte att det där luktade spännande och gott förr, men nu blev jag mest illamående.
I övrigt var det en mycket lyckad och trevlig helg.
Ja, förutom att man väcktes av hotellets brandlarm på lördagsmorgonen. Nåja, förmiddag då. Men ändå - inte okej. Iallafall inte eftersom det var falsklarm. Hade det ändå brunnit kunde man väl ha tyckt att det vore lite okej ändå. Allra helst hade jag bara sett att nån brandman kommit och burit ut mig och låtit mig fortsätta sova. Men nej. Inte det.
*Skulle sånt göra utslag på drogtest egentligen? Och hur förklarar man det? 'Nej, men alltså jag har inte tagit något. Jag gick bara på gatorna i Amsterdam.' Trovärdigt?
Mitt plan är försenat 1,5 timmar. Lite drygt, men med en kaffe från Starbucks går det ingen nöd på mig. Inte än.
Jag oroar mig inte så mycket för väntetiden. Men däremot hoppas jag innerligt att den där ettåriga tjejen med taskig attityd som sitter bakom mig kommer på andra tankar snart. Jag kan stå ut med lite gråt och skrik. Som nybliven faster måste man ju det. Men gärna inte fram tills boarding och sen hela vägen till Amsterdam. Om så ändå är fallet, ve och fasa, ber jag till Gud att den där familjen sitter långt, långt bak i planet.
Gärna med förvisning till bagageutrymmet.
Sitter för tredje dagen i rad på Arlanda Express. Taxichauffören jag åkte med till tåget hade en bok liggandes i framrutan, Dostojevskijs Brott & Straff. Och ja. Hrm. Kändes liksom lite... Lite pretto. Kunde inte hjälpa att jag tänkte att snubben, som kanske var drygt 35, nog bara extraknäckte som taxichaffis på nätterna. För att kunna försörja sina tre barn efter att frun gått bort. Egentligen var han en egenföretagande arkitekt, som bara hade lite taskigt med uppdrag för närvarande. Eller också var han bara en taxichaufför som uppskattade Dostojevskij. Men nä... Väl?
Tröttmössa som tar sig fram i den än så länge ändå relativt lugna morgontrafiken. Detta är ju trots allt Centralen. Tacka vet jag vardagar när jag kan gå till jobb (iklädd skor som är väderanpassade). Är man från landet föredrar man att slippa trängsel i lokaltrafik (ja, i all trafik faktiskt). Men att gå till Arlanda vore lite VÄL magstarkt ändå. För att inte tala om Oslo.
Jag tänkte att aldrig säga det. Har ju liksom ingen skyldighet att berätta allt här. Jag planerade helt enkelt att undanhålla viss information. Antagligen för att verka lite förmer. Men så kändes det lite oärligt ändå. Moralen kom ikapp. Fick dåligt samvete. Så jag har något att erkänna...
Jag städade aldrig i lördags. Dammsugaren och moppen kom aldrig ut. Därmed ingen träning heller. Så var det med den sysslokombineringen det. Inte så effektiv trots alls. Däremot möblerade jag om i bokhyllan. Tanken var god, men blev inte så bra i praktiken.
Så nu sitter jag i en smutsig lägenhet med en rörig bokhylla. Dålig kombo.
Broken Doll härjar i Vaxholm. Ingen går säker. Eller också är det bara Halloweenfest en vecka för sent. Your choice. I vilket fall kan det komma att bli sjukt läskigt. Tro mig.
Sätter därför på min spotifypartylista så högt att datorns högtalare knastrar [läs: inte så högt som jag önskar, men det funkar]. Drar på mig träningskläder och rotar i städskrubben. Här ska dansas, hoppas och skuttas med såväl trasa och mopp, som dammsugare och skurhink.
Kom inte och säg att jag inte kan konsten att kombinera sysslor. Här dödas det många fåglar med samma sten.*
Effektiviteten personifierad.
*Svenskans 'att slå flera flugor i samma smäll' låter lite mesigt jämfört med engelskans uttryck. Tycker ni inte?
Nu när helgen står runt hörnet menar jag. I förebyggande syfte. Vaknar du upp med ångest på söndag, så kan du ju alltid trösta dig med att du är smart. Eller nåt [alt: not].
Seri-jävla-öst! Jag ser inte, på något sätt, hur denna klump ska kunna stjälka upp sig och få en stor röd blomma. Inte i min vård. 'Lagom till jul blommar den' fick jag förklarat för mig. 'Ja, men va passande' sa jag och log brett. Men inombords grät jag och visste att denna Amaryllisblomma aldrig kommer att få se dagens ljus. Sorgligt.
På mitt skrivbord på jobbet står denna kartong med en Amaryllisrot i. Eller säger man kanske lök?! Vid ett svagt tillfälle satte jag upp mig på en lista i köket om att stödja ett handbollslag, vars kollegas dotter spelar i. Men inte trodde väl jag att man skulle odla blomman själv. Hur ska nu detta gå? Jag ska väl bli glad om jag ens lyckas få upp en stjälk ur den där saken. Men jag ska ge det ett försök. Det ska jag. Wish me luck!
Tips: Vill man ha gratis lunch, nåja mackor iallafall, och fika kan man gå till blodcentralen. Man behöver bara lämna lite blod. Så får man en present också. Kan det bli bättre? Ja, man gör ju en god gärning också. www.geblod.nu
Jag håller vad jag lovar, trots att ingen vågade gissa hur många lysrör som skulle kunna tänkas finnas längs gångvägen på Årstabron. Imorse räknades det iallafall. Möjligen mest för att jag själv var extremt nyfiken. Måste erkänna att jag är imponerad av mitt egna förslag på 738, eftersom det bara var 10 ifrån. Bron har alltså 728 lysrör, varav 127 ur funktion. Så nu vet ni det. Följdfråga: Hur många procent av brons lampor lyser på dagen?
Nackdelen med att ha äntrat november månad är de förbaskade städdagarna. Nu får man lida för att man är snål och inte vill betala parkeringsplats, utan stå gratis i gatan. Jag flyttade således movieboxen imorse. Innan åtta. Det dumma var att jag parkerade honom på en onsdagsgata, så nu måste det flyttas gata imorn bitti igen. Alternativt ikväll. Ni förstår det jobbiga i detta va?
Gick över Årstabron förut. Räknade inte så noga, men ungefär 127 lysrör behöver nog bytas ut. Blev nu i efterhand nyfiken på hur många lampor det är totalt längs bron egentligen. Någon som vet? Bron måste vara närmare kilometern lång. Majoriteten av lamporna lyser. Vad tror ni? 738? Imorn får vi svaret. Här ska räknas.
(Jan Stenmark)
