Snökaos i stan
Min bil FANNS där under någonstans och den skulle ut. Det gick, men var långt ifrån en barnlek. Efter 23 minuter, 37 soptag, hundrafemtioelva sparka-bort-snö-tag (nej, jag har fortfarande ingen skyffel/spade), oräkneliga svordomar, 9 busslaster med hälften medlidande hälften skadeglada blickar, säkert tusen slirande däckvarv och slutligen en vänlig själs knuffande, kunde jag börja rulla mot jobbet.
