På riktigt...
Asså, det ÄR bara tre limeklyftor. Jag har ALDRIG fler än tre skivor lime i en drink. Vaddå? Är det fler lime? Hur många drinkar har jag druckit? Egentligen?
Asså, det ÄR bara tre limeklyftor. Jag har ALDRIG fler än tre skivor lime i en drink. Vaddå? Är det fler lime? Hur många drinkar har jag druckit? Egentligen?
Hade tänkt att sluta tidigt idag, men så kom jag in i ett jäkla flow på eftermiddagen. Så himla typiskt när det är fredag och allt.
Hursomhelst, nu tar jag helg och är sjukt nöjd över att to do-listan ser ut så här:
En bild också.
Totalt slumpmässigt vald. På en av Lecces bakgator i 42-gradig värme.
Och DÄR hittade jag en sak jag stör mig på: Man kan inte placera bilden var man vill i inlägget. Ni noterar detta va? Givetvis skulle jag aldrig i världen lagt bilden där den ligger nu. Herre jisses. Hur svårt kan det vara?
Färdigtestad. Over and out.
...testar jag bloggappen som blogg.se nu lanserat. Cirka sjuttioelva år efter alla andra.
Förhoppningarna man har nu, ojojojOJ. Huamejjen.
För en timma sedan kunde jag så vitt peka ut Kalifornien och Florida på en karta. Men nu, peka på en delstat i USA och jag kan namnet. Behöver inte ens alternativ. Quizappar kan bli min nya drog.
/senmensnabblärd_83
Fredagseftermiddagen ägnar jag "nöjsamt" åt att sortera och bokföra kvitton. Att klistra små lappar på större lappar finner jag oerhört "givande". Och om man råkar göra fel (tex blanda olika valutor på ett ark) gör mig "inget" alls. "Tvärtom", då får jag bara ha det "festligt" en längre tid. Så sammanfattningsvis kan man säga att jag ägnar mig åt en sjukt "rolig" sysselsättning helt enkelt. Hörde jag att ni var avundsjuka?
För er som vill ha en mer verklighetsförankrad bild av mitt sinne: byt ut alla ord inom citationstecken med dess motsatta betydelse.
Frågor hos frisören som du helst vill svara "NEJ, ABSOLUT INTE" på, men alltid, varenda gång, pinsamt måste erkänna att "Eh, ja. Jo, så är det.":
Var det länge sedan du klippte dig?
Har du klippt luggen själv?
"Det här äpplet kommer ursprungligen från Leif Pagrotskys trädgård." sa han som bjöd på frukt. Jag funderar lite på sanningshalten i det hela, men desto mer på om det är något Snövits-scenario på g här. För något känns inte helt rätt. Kan bara inte sätta fingret på vad.
Liljeholmen i detta nu. Tänkte skriva nåt om att jag är slutkörd och raglar hemåt från gymmet, men insåg hur ointressant töntigt det lät. Som en hej-jag-berättar-hela-min-dag-i-detalj-hur-tråkig-den-än-är-blogg. Och nu när jag ÄNDÅ berättar att jag varit på gymmet och är på väg hem genom att berätta att jag TÄNKT berätta det, ja, då är det väl just den typ av blogg jag bedriver i detta nu. Töntigt ointressant.
Den som lider mest av det troligen bara jag själv.
Någon har varit vid mitt skrivbord under helgen. Det var ganska lätt att se, då min kinderäggsdinosauries fågel inte balanserade på hans horn som den brukar, utan låg sönderslagen vid hans fötter. Jag hade förvisso sett det på tangentbordet som var flyttat ett par centimeter också; att någon härjat runt på mitt skrivbord. Respektlös kan jag tycka, även om det nu skulle vara städerskan.
Halvnorsk värmländska som älskar punschpraliner, hatar badrockar och har lärt sig acceptera Pelargoner.