h-lena

Vi kom fram igår. Välbehållna. Men oj va trötta. Hann med ett dopp i poolen (måste lyxa oss så mycket vi bara kan nu innan Kili), innan vi däckade. Jag hann inte ens packa in sängen i myggnätet ordentligt innan jag var i djupaste REM-sömnen.

 

Stället vi bor på, Honey Badger Lodge, är fantastiskt liksom dess ägare. Sådant ställe, sådana ägare. Eller tvärtom. Eller ja, ni vet. De körde oss iallafall till centret för gatubarn idag. Det som vi trackat er om på Facebook i tid och otid. Tiggt pengar till.

 

Alltså, om det är ett jobb som jag skulle för alltid vilja jobba heltid med, så har jag hittat det: Jultomte. Oj. Oj. OJ! vad glada barnen blev. Och mitt och Vanessas ego höjdes i skyarna. Jag tror liksom vi kom upp på toppen av Kilimanjaro redan då. Vilken egoboost. Vilket liv. Vilken glädje. Nu vet jag hur Justin Bieber känner sig på vilken random stadiumkonsert som helst. Jag kan meddela att han mår bra. Väldigt bra.

 

Nu hade vi givetvis inte varit hälften så populära om inte ni hade hjälpt till. Jag och Vanessa är er evigt tacksamma. Vi gladdes å våra "15 minutes of fame". Och barnen kommer ju vara glada i en halv evighet. 

 

Asante sana!