Ctrl+Z
Jag åt i hotellrestaurangen, Café Europa här i Oslo, för en stund sen. Har inga som helst problem att käka ensam. Särskilt inte i en hotellrestaurang. Man kollar på folk. Spelar Wordfeud. Och äter såklart. Idag blev det favoriten kycklingwrap.
Halvvägs in i wrappen fick jag lite crème fraiche på mitt pekfinger. Inte helt ovanligt stoppade jag därför fingret i munnen. Inga som helst konstigheter alltså. Om det nu inte vore för att en snubbe gick förbi mig precis i detta ögonblick. Och när jag kände den stirrande blicken tittade jag upp. Hade kanske fingertoppen i munnen i en tiondels sekund, men det var en tiondel för länge. Minst! Snubben gick framåt, men tittade bakåt - på mig - och log brett. Som om han trodde att jag flirtade med honom.
Och visst, det hela hade ju kunnat varit en söt scen som taget ur en romantiskt hollywoodrulle, om nu snubben hade varit typ Alexander Skarsgård eller Jake Gyllenhaal. Men den här killen var inte ens Vince Vaughn. Det var kanske, kanske Jack Black - utan charm och humor.
Det hela blev ett ytterst obehagligt evighetsögonblick.
