Smärtfriheten ingick i sin renaste form
Den stora soffdagen kom. Jag vaknade av att jag höll mina tummar. Okej, inte bokstavligt talat, men det var min första tanke: Låt det gå bra idag!
På väg från jobbet snek jag förbi Järnia för att köpa en skiftnyckel. Visste ni hur dyra dessa är?! Hua! Hade dock inget val. Jag blev några hundralappar fattigare, men min plastpåse till verktygslåda blev däremot en skiftnyckel riskare. Altid något?
Objektet anlände med Bring som planerat, närmare bestämt 14:34. Placerades provisoriskt intill postfacken. Ja, de är på den andra väggen alltså. Vårt postrum är stort. Hursomhelst, oviktigt.
Tyget såg fortfarande snyggt ut. Hela soffan var fantastisk. Faktiskt. Jag var bara tvungen att få upp den. Vill inte sälja!
Jag började demonteringen med min nyinförskaffade skiftnyckel. Tillsammans gjorde vi ett bra jobb. Det var effektivt arbete på hög nivå. Eller ja, ganska låg nivå, för jag var tvungen att ligga på golvet för att nå ett par bultar.
Här ser ni hur jag lyckats få loss armstöden. Fortfarande på entréplan. So far so good. Sen gick allt sjukt snabbt. Jag kom in i ett flow. Forslade upp objektets samtliga delar i hissen. Nej, jag skrev inte fel. För även soffbottnen gick in i hissen när den inte satt ihop med annat. Behövdes bara lite list och aningens våld. Ingen del kom dock till skada, såvida inte min tå räknas.
Det hela gjorde mig så glad, ja inte min onda tå men att jag fått upp alla delar, att jag kom in i ett flow och vips, så stod den bara där: Min kära soffa.
Sjukt snygg. Sjukt skön. Och sjukt bra blev det. Jag är helt fantastiskt händig. Det måste jag säga. Nu kan det bli inflyttningsfest. Ska vi säga 23 maj? Passar det?
Då kan vi öppna upp på balkongen där mina fotöljer nu tagit plats. Njuta av vårsol, öl och sjukt trevligt sällskap. Who's in?
På väg från jobbet snek jag förbi Järnia för att köpa en skiftnyckel. Visste ni hur dyra dessa är?! Hua! Hade dock inget val. Jag blev några hundralappar fattigare, men min plastpåse till verktygslåda blev däremot en skiftnyckel riskare. Altid något?
Objektet anlände med Bring som planerat, närmare bestämt 14:34. Placerades provisoriskt intill postfacken. Ja, de är på den andra väggen alltså. Vårt postrum är stort. Hursomhelst, oviktigt.
Tyget såg fortfarande snyggt ut. Hela soffan var fantastisk. Faktiskt. Jag var bara tvungen att få upp den. Vill inte sälja!
Jag började demonteringen med min nyinförskaffade skiftnyckel. Tillsammans gjorde vi ett bra jobb. Det var effektivt arbete på hög nivå. Eller ja, ganska låg nivå, för jag var tvungen att ligga på golvet för att nå ett par bultar.
Här ser ni hur jag lyckats få loss armstöden. Fortfarande på entréplan. So far so good. Sen gick allt sjukt snabbt. Jag kom in i ett flow. Forslade upp objektets samtliga delar i hissen. Nej, jag skrev inte fel. För även soffbottnen gick in i hissen när den inte satt ihop med annat. Behövdes bara lite list och aningens våld. Ingen del kom dock till skada, såvida inte min tå räknas.
Det hela gjorde mig så glad, ja inte min onda tå men att jag fått upp alla delar, att jag kom in i ett flow och vips, så stod den bara där: Min kära soffa.
Sjukt snygg. Sjukt skön. Och sjukt bra blev det. Jag är helt fantastiskt händig. Det måste jag säga. Nu kan det bli inflyttningsfest. Ska vi säga 23 maj? Passar det?
Då kan vi öppna upp på balkongen där mina fotöljer nu tagit plats. Njuta av vårsol, öl och sjukt trevligt sällskap. Who's in?
