Olla sairaana
Ligger nerbäddad i sängen på hotellet i Helsingfors medan mina kollegor är ute och äter trerätters och pimplar vin. Då inser ni att jag inte mår så himla bra när jag tackar nej till god mat och dryck. Usch ja. Försöker dämpa febern med diverse tabletter och det funkar väl till viss del. Däremot skulle jag vilja säga att både Bafucin och Strepsils är värdelöst mot halsont. Eller ja, jag vet ju inte hur det hade känts utan dem, men tvivlar på att det kunde vara värre. Känner mig lite ynklig; det gör jag. Men ändå inte så mycket eftersom jag trots allt lyckades hålla inne såväl hosta såsom slem under de seminarietimmarna vi hade idag.
Drar mig för att hosta upp allt slem som samlar sig. Det gör så ont. Väntar in i det sista tills jag nästan inte kan få fram ett ljud på grund av att halsen täppts igen av all sörja. Har försökt att få till en taktik genom att få upp så mycket slem som möjligt med så lite ansträngning och hosta som möjligt. Går sisådär. Slutar med en hostattack utan dess like och tårar som ofrivilligt flödar ut ur ögonen. Oskönt är en underdrift.
Antar att jag fått er att sluta läsa pga allt äckelprat. Men jag har inget vettigt att komma med ändå. Låt oss skylla på att jag feberyrar. Men då kanske jag snarare borde ha skrivit något i stil med att jag sett prins Carl Philip sväva förbi utanför hotellfönstret och att jag tror att han förföljer mig. Men nu skrev jag ju inte så (eller jo... nu). För övrigt är det ju inte ens sant.
Är hungrig nu också, men vet inte om jag orkar gå och köpa något. Det finns en butik nere i receptionen, fem våningar ner - med hiss. Det borde man ju klara. Eller är det värt att ta room service för en avgift på 10 Euro? Nej, så ynklig är jag inte. Inte än.