Komsi-komsi
Hundmänniska som man är refererar jag direkt till kommandot för att hunden ska komma till en när jag trycker på HIT-knappen vid hissen. Jag tänker "Komsi lilla hissen. Jha, kom då". Eftersom jag bor på nionde våningen kan det ta ett litet tag innan hissen kommer. Då kan man bli otålig och tar därför till den lite mer barska rösten och ryter: "Nu kommer du HIT!". Och då brukar faktiskt hissen komma. Man blir glad och vill ge lite beröm "Så duuuktig du var nu lilla hissen. Jättebra. Jah, kom nu så åker vi".
Allt sker i mina tankar såklart. Vad skulle mina grannar annars tro; att det bor en schizofren människa i huset?
