När kommer vintern?
En gång när jag var liten frågade jag min farmor när det blev vinter. Jag längtade efter snö. Farmor gav mig ett pedagogiskt svar som hänger med mig än idag: När alla löven fallit från träden blir det vinter.
Det är ju förvisso sant, men jag tog det hela bokstavligt. Tror inte att det var riktigt min farmors avsikt. Jag trodde att jag kunde skynda på vintern genom att dra av alla löv från träden. Såg jag något löv längst upp i toppen på ett annars kalt träd, pekade jag på det och sa till min mor med en djup suck: "Åååh, de bjij ju inte vintej föjjns de däj jövet haj tjijjat nej". Min mamma, som förstod vad jag sa trots att jag bytte ut alla l och r med j, fattade nog inte riktigt innebörden i det jag sa eller vart jag kunnat fått det ifrån. Men vem gör det med barn hursomhelst?
Men än idag, cirka tjugo år senare, tänker jag ändå samma tanke. Att när alla löven fallit från träden blir det vinter. Trots att jag vet att jag egentligen inte kan påskynda processen, slås jag ändå av tanken att hoppa upp i träden och rycka av de ensliga små löven som tappert försöker hålla sig fast och förlänga hösten. Nördigt? Jag vet.
Det kliade lite i kroppen när jag såg detta. Tänker på vad min farmor berättat för mig. Inser dock att hela trädet troligen skulle knäckas om jag skulle försöka ta mig upp i det. Att folk skulle tro att jag var galen, är en helt annan sak.
Jag behärskade mig denna gång och lät det lilla lövet hänga kvar.
Än är det inte dags för vinter. Men snart, med eller utan min hjälp.
Det är ju förvisso sant, men jag tog det hela bokstavligt. Tror inte att det var riktigt min farmors avsikt. Jag trodde att jag kunde skynda på vintern genom att dra av alla löv från träden. Såg jag något löv längst upp i toppen på ett annars kalt träd, pekade jag på det och sa till min mor med en djup suck: "Åååh, de bjij ju inte vintej föjjns de däj jövet haj tjijjat nej". Min mamma, som förstod vad jag sa trots att jag bytte ut alla l och r med j, fattade nog inte riktigt innebörden i det jag sa eller vart jag kunnat fått det ifrån. Men vem gör det med barn hursomhelst?
Men än idag, cirka tjugo år senare, tänker jag ändå samma tanke. Att när alla löven fallit från träden blir det vinter. Trots att jag vet att jag egentligen inte kan påskynda processen, slås jag ändå av tanken att hoppa upp i träden och rycka av de ensliga små löven som tappert försöker hålla sig fast och förlänga hösten. Nördigt? Jag vet.
Det kliade lite i kroppen när jag såg detta. Tänker på vad min farmor berättat för mig. Inser dock att hela trädet troligen skulle knäckas om jag skulle försöka ta mig upp i det. Att folk skulle tro att jag var galen, är en helt annan sak.
Jag behärskade mig denna gång och lät det lilla lövet hänga kvar.
Än är det inte dags för vinter. Men snart, med eller utan min hjälp.
