I'm burning
Jag erkänner; jag har fått för mycket sol. Iaf för mycket utan solkräm. Jag hade ju tänkt att gå upp ett par nyanser på brun-/rödskalan. Kan väl säga som så att jag möjlighen har gått upp en nyans på brunskalan, medan minst 17 på rödskalan. Hudcancerläkarna skulle gråta blod om dom såg mig nu.
Att jag insåg detta faktum att jag ev bränt mig var när jag låg på magen på en filt och läste. Kände mig lite öm längs ryggraden, vilket inte bådade gott. Gick in och kollade spegeln. Såg inte så illa ut, men det berodde nog snarare på att allt inomhus ser mörkt ut när man kommer från såpass starkt solljus ute. Dessutom kollade jag i en tonad spegel. Mindre smart. Letade dock lite grann efter solkräm, men hittade ingen. Var väl inte direkt Sherlock Holmes när jag letade, men jag kollade mors badrumsskåp iaf.
Tanken att inte fortsätta sola slog mig knappast, utan jag tänkte snarare att jag helt enkelt fick ta framsidan lite mer. Klockan var ju bara halv två, vilket betyder ett par viktiga soltimmar kvar. För säkerhets skull tog jag ändå och smörjde in mig med min ansiktskräm som faktiskt har solfaktor 25 i ansiktet och på bröstet (där jag vet att jag kan bränna mig lite ibland). Det var nog tur det, för nu ser jag ut som en kokt kräfta. Mest på ryggen.
Jag tröstar mig med att det inte är lika illa som Mari på Cypern för sju år sedan. Där låg kokta kräftor i lä. Tjejen kunde inte sitta ner och fick stå hela kvällen när vi festade. Man kunde inte ens ta på henne innan hon skrek till av smärta. Kylsprayen hjälpte föga. Jag tröstar mig också med att hon inte fick hudcancer av den företeelsen, så jag ska nog klara mig denna gången.
Ska färga håret än mer rött nu, så då kanske min röda hud ser lite mer brun ut i ren illusion.
Kan ju hoppas.
Att jag insåg detta faktum att jag ev bränt mig var när jag låg på magen på en filt och läste. Kände mig lite öm längs ryggraden, vilket inte bådade gott. Gick in och kollade spegeln. Såg inte så illa ut, men det berodde nog snarare på att allt inomhus ser mörkt ut när man kommer från såpass starkt solljus ute. Dessutom kollade jag i en tonad spegel. Mindre smart. Letade dock lite grann efter solkräm, men hittade ingen. Var väl inte direkt Sherlock Holmes när jag letade, men jag kollade mors badrumsskåp iaf.
Tanken att inte fortsätta sola slog mig knappast, utan jag tänkte snarare att jag helt enkelt fick ta framsidan lite mer. Klockan var ju bara halv två, vilket betyder ett par viktiga soltimmar kvar. För säkerhets skull tog jag ändå och smörjde in mig med min ansiktskräm som faktiskt har solfaktor 25 i ansiktet och på bröstet (där jag vet att jag kan bränna mig lite ibland). Det var nog tur det, för nu ser jag ut som en kokt kräfta. Mest på ryggen.
Jag tröstar mig med att det inte är lika illa som Mari på Cypern för sju år sedan. Där låg kokta kräftor i lä. Tjejen kunde inte sitta ner och fick stå hela kvällen när vi festade. Man kunde inte ens ta på henne innan hon skrek till av smärta. Kylsprayen hjälpte föga. Jag tröstar mig också med att hon inte fick hudcancer av den företeelsen, så jag ska nog klara mig denna gången.
Ska färga håret än mer rött nu, så då kanske min röda hud ser lite mer brun ut i ren illusion.
Kan ju hoppas.
