2008 - bästa året någonsin?
Hon är tillbaks - Helena gör comeback som bloggare.
(jag vet väl att ni saknat mina ord...)
I Tanzania blev det inte mycket bloggande inte. Skrev däremot flitigt i min resdagbok. När jag kom tillbaks var det fullt upp med färdigskrivande av uppsats, festande, examen och flytt. Om ni inte märker det, så försöker jag att ge en förklaring till varför det tagit så lång tid för mig att återkomma till min blogg. Dessutom kapitulerade min dator på Zanzibar och jag har inte införskaffat mig en ny förrän nyligen. Jag gick länge och hade hopp om att min gamla rackare skulle gå att återuppliva, men icke då. Nu har jag iaf en ny purung dator som jag hoppas ska hålla ett tag.
Uppdatering sedan det senaste blogginlägget: Jag fick det där jobbet som Account Manager som vi höll tummarna för och därmed blev det en flytt till oljeriket i väst; närmare bestämt Norge och dess huvudstad Oslo. Sedan jag flyttade hit har tiden bara flugit iväg. Vet inte vart det dryga halvåret tagit vägen. Nu är det ialla fall ett nytt år och lagom till detta är jag back in business. Mitt nyårslöfte är att börja blogga igen. Kom på det i detta nu, vilket betyder att ni kan hålla koll på mig genom mina kontinuerliga små uppdateringar. Supert! Kult! Det är heeelt vilt, som man säger här i Norge.
2008. Vad har jag för förväntningar? Magkänslan säger att det kommer att bli ett kanonår. Varför är jag osäker på, men lite kan ju påverkas av att jag tycker att själva årtalet 2008 ser bra ut. Det tilltalar mig på nåt sjukt sätt. Sen skulle jag bli lite ledsen om året skulle bli sämre än det förra. Missförstå mig rätt. Jag älskade 2007 på flera sätt. Sista terminen i Kalmar var grym. Resan till Tanzania och USA likaså. Att jag fick ett jobb så snabbt var också kanon. Vad jag däremot hoppas förändras under 2008 är framförallt min boendesituation. Att bo kollektivt med fem andra personer, dela en toa, ha en liten hylla i kylen samt behöva plocka undan efter andra än mej själv, är inte riktigt min grej... Får se hur det hela löser sig. En annan sak är att jag gärna skulle vilja bo närmare åtminstone EN av mina närmaste vänner; nån som känner mej innan och utan. Insåg nog inte hur lyckligt lottad man var när man bodde i Kalmar och hade en darling två trappor ner, en annan tre trappuppgångar bort samt ytterligare ett par inom 15 minuters cykelradie. Numera bor jag cirka tre, fyra samt åtta timmars bussfärd från mina l-sklingar. Hur detta ska kunna lösas vete tusan, men jag hoppas att framtiden har något i bakfickan - nåt alldeles alldeles underbart. ;) Men som sagt, min magkänsla säger att det kommer att bli ett superdupermegabra år. Hoppas att jag har rätt!
Nej, det får nog vara allt för mej så här i början av året. Får ta det lite lugnt. De sista timmarna på föregående år, samt de första i år, var nog så hårda med bubblor, sång och dans. Tror att jag fortfarande har sviter från detta, då det var alldeles för tidigt att börja jobba redan den andra dagen på året. Som tur är, är det fredag imorn. Helgen kommer att bli så kolugn den bara kan.
Men jag säger som Schwarzenegger: I'll be back!
