h-lena

För 12 år sen var jag en äkta medelsvensson. Ja, i alla fall om man får tro Statistiska Centralbyråns senaste undersökning. När tog del av Svenssonlivet i siffror, insåg jag hur mycket som stämde in på mig och min familj för drygt ett decennium sedan.

Jag var 12 år, hade en storebror som var tre år äldre. Visserligen hette vi inte Emma och Johan, men däremot idrottade vi ett par gånger i veckan, kollade på tv och var ganska ordningsamma. Inte lade vi heller ner mer än ett par timmar i veckan på läxor.

Vår familj hade en silvergrå Volvo, ett fritidshus samt bodde i en villa i en tätort. Dessutom var vårt hus falurött med vita knutar. Det fanns ingen information om husfärg i SCBs undersökning. Jag själv menar att om någon husfärg skulle klassas som Svensson är det just den faluröda. 

Vad gäller de ekonomiska aspekterna på en medelsvensson kan jag inte riktigt yttra mig hur väl de siffrorna skulle stämma överens med min familj för 12 år sen. Båda mina föräldrar jobbade dock inom industrin, vilket även dagens medelsvensson gör. Eventuellt skulle modern jobba inom vården. Det gjorde inte min mamma, men hon hade däremot en tvåårig gymnasieutbildning. Antar då att även inkomsterna såväl som utgifterna min familj hade 1995 skulle stämma ganska bra överens med dagens Svenssonfamilj.

Att vi åt massa bullar och godis varje vecka kan jag nog minnas. Att det i genomsnitt skulle vara ett kilo kaffebröd och 1,2 kilo godis kan jag inte svära på, men i närheten låg vi nog. Därmed kan jag även bocka av faderns övervikt. Check.

Min undran är: Var min familj före sin tid? Eller kan det rent av vara så att det svenska samhället inte förändrats så mycket under dryga decenniet? Något man kan fundera över. Frågan är vilka förändringar medelsvensson genomgått om tio år. Vi får väl hoppas att SCB gör ytterligare en undersökning då, så att man kan jämföra. Vem vet, jag kanske är del i en ny Svenssonfamilj då.

Förresten heter inte en medelsvensson Svensson idag, utan Johansson. Vi hette Nilsson.