Publicerad 2007-01-31 00:34:20 i Allt-i-ett,
För 12 år sen var jag en äkta medelsvensson. Ja, i alla fall om man får tro Statistiska Centralbyråns senaste undersökning. När tog del av Svenssonlivet i siffror, insåg jag hur mycket som stämde in på mig och min familj för drygt ett decennium sedan.
Jag var 12 år, hade en storebror som var tre år äldre. Visserligen hette vi inte Emma och Johan, men däremot idrottade vi ett par gånger i veckan, kollade på tv och var ganska ordningsamma. Inte lade vi heller ner mer än ett par timmar i veckan på läxor.
Vår familj hade en silvergrå Volvo, ett fritidshus samt bodde i en villa i en tätort. Dessutom var vårt hus falurött med vita knutar. Det fanns ingen information om husfärg i SCBs undersökning. Jag själv menar att om någon husfärg skulle klassas som Svensson är det just den faluröda.
Vad gäller de ekonomiska aspekterna på en medelsvensson kan jag inte riktigt yttra mig hur väl de siffrorna skulle stämma överens med min familj för 12 år sen. Båda mina föräldrar jobbade dock inom industrin, vilket även dagens medelsvensson gör. Eventuellt skulle modern jobba inom vården. Det gjorde inte min mamma, men hon hade däremot en tvåårig gymnasieutbildning. Antar då att även inkomsterna såväl som utgifterna min familj hade 1995 skulle stämma ganska bra överens med dagens Svenssonfamilj.
Att vi åt massa bullar och godis varje vecka kan jag nog minnas. Att det i genomsnitt skulle vara ett kilo kaffebröd och 1,2 kilo godis kan jag inte svära på, men i närheten låg vi nog. Därmed kan jag även bocka av faderns övervikt. Check.
Min undran är: Var min familj före sin tid? Eller kan det rent av vara så att det svenska samhället inte förändrats så mycket under dryga decenniet? Något man kan fundera över. Frågan är vilka förändringar medelsvensson genomgått om tio år. Vi får väl hoppas att SCB gör ytterligare en undersökning då, så att man kan jämföra. Vem vet, jag kanske är del i en ny Svenssonfamilj då.
Förresten heter inte en medelsvensson Svensson idag, utan Johansson. Vi hette Nilsson.
Publicerad 2007-01-25 23:26:58 i Allt-i-ett,
Jag har en otroligt rolig bok som kvällslitteratur nu. Henrik Diamant och Maikael Zethelius' bok Pinocchioeffekten. En bok som genom att berätta om olika experiment som gjorts och fakta som finns, beskriver varför vi människor gör som vi gör. Att vi alla egentligen är små marionetter som agerar förvånansvärt förutsägbart.
Skulle kunna ta upp hur mycket som helst från denna bok. Allt från saker som egentligen är mindre nödvändig information, fast ändå enligt mej rolig, till andra fakta som är otroligt tänkvärda. Igår kväll hittade jag kanske inte något som faller in i den senare kategorin, men mer än väl den första.
Några godbitar:
- 60% tittar på toapappret efter att ha torkat sig med det.
- En av tre toalettbesökare spolar när de sitter ner.
- 55% av männen tvättar händerna efter toabesöket, 80% av kvinnorna gör detsamma.
- En pingpingboll är omöjlig att spola ned i en toalett.
Måste erkänna att jag började fundera lite i min vänskapskrets. Vem faller in under vilken vana? Nästan lite småfarligt att läsa statistik. Vet att mina tankar kommer att cirkulera kring dessa siffror några dagar framöver. Kommer analysera och ge ut vanor till allt och alla. Mannen i kassan på ICA är garanterat en av de 45% som INTE tvättar händerna efter toabesöket.
Den andra punkten förvånade mej mest tror jag, vilket då avslöjar att jag inte är en av dom. Haha... Jag tycker att det borde vara obehagligt. Måste ju skvätta lite o så.. eller? Kommer troligen att kategorisera samtliga pensionärer under denna vana...
Första punkten däremot kan ju kännas mer logiskt, särskilt när man gjort "nummer två". Måste ju veta när man är färdigtorkad, så att säga...
Jag blev också sugen på att skaffa en pingisboll o göra ett eget test... hmm... Antagligen går det inte, men någon gång måste ju bli den första... Erkänn att du med blev sugen!
Pinocchioeffekten rekommenderar jag varmt. Särskilt om du är intresserad av mänskiligt beteende. Man blir lite rädd för hur folk [läs: du och jag] kan reagera. Man får en tankeställare och förhoppningsvis kanske man i framtiden kan agera som en marionett med åtminstonde en arm som inte styrs av ngon annan....
Kommer garanterat att ta upp nåt mer ämne från boken. Var så säker!
Publicerad 2007-01-22 21:39:35 i Allt-i-ett,
Idag blev jag informerad om hur mycket natriumklorid, aka koksalt, som finns i världens alla hav. Det var häpnadsväckande enligt min mening.
"Om man utvann allt salt från alla världens hav
skulle det täcka kontinenterna med en halv meter."Källa:
www.intresseklubben.nu (2007-01-22)
Nog för att Tellus är den så kallade "blåa planeten" med massa vatten, skulle jag ändå inte tro att det skulle bli SÅ mycket salt ändå. Eller? Kanske inte är så mycket salt ändå. En halvmeter är ju inte så högt. Å andra sidan är inte kontinenterna små heller. Lek med tanken att man en dag går ut och marken är täckt med 50 cm salt. Hade det varit snö hade man inte reagerat (möjligen på sydligare breddgrader), men salt! Jag tror mig veta att
ingen skulle komma och säga "Vad lite salt det är ute", vilket borde tyda på att det är mycket salt, och inte lite. Även om det är blandat med vattnet i haven.
Ska jag vara helt ärlig har jag nog aldrig riktigt lekt med tanken om hur mycket salt haven innehåller förrän idag, vilket i sig är lite underligt att jag
inte gjort...
Kontentan: Det kommer alltid att finnas salt till ditt pastavatten, hur mycket du än slösar!
(Tur för mej eftersom jag gillar salt.)
Publicerad 2007-01-22 02:08:47 i Allt-i-ett,
Att man aldrig lär sig.
Ja, det brukar ju heta så, den alltför återkommande dag, dagen efter dagen före. Idag associerade jag varken för mycket drickande eller pinsamma incidenter till min förstnämnda mening, utan något annat som det verkar som att jag aldrig kan lära mig. Att boka tvättid klockan 12 dagen efter dagen före är ju inte begåvat! Ovanligt att en sådan företeelse görs av mej. Det sjuka är ju att det inte är första gången.
Jag menar, hur sugen är man på att stiga upp strax innan tolv, när man är bakis och dan, för att samla ihop samtliga smutsiga och stinkande kläder, traska ner fyra våningar (okej, jag tog hissen, men ändå), för att sedan gå ut och behöva ta sig fyra portar bort, gå ner i källaren och väl där sortera all smutstvätt. När man väl gjort den stora bedriften och fått in ett par maskiner, oftast med alltför många olika färger i samma tvätt, ska man ta sig tillbaks till lägenheten. Väl uppe hinner du i stort sett bara sitta några minuter innan det är dags att bege sig till tvättstugan och få in nya tvättar. Följande gånger är man ju även tvungen att hänga upp all blöt tvätt. SUCK. Att tvätta är ingen höjdare, särskilt INTE dagen efter dagen före. Ni kanske förstår min poäng nu.
Jag valde dock att våldgästa Malin som bor en trappa ovanför tvättstugan. Detta för att optimera mina minuter i soffläge, men lägligt nog räckte mitt tvättmedel bara till första omgången, så jag fick ju varsågod att pulsa iväg till affären också. I och för sig passade jag på att köpa choklad och cola också. Sen tackar jag gud för att Netto ligger på andra sidan vägen. Hehe...
Det har väl antagligen inte varit den mest givande dagen i mitt liv idag, men jag har ju iaf tvättat en hel massa kläder. Får se det positivt. Eftersom jag bokat tvättid denna dag kan jag åtminstonde säga, utan att ljuga, att jag uträttat något vettigt iaf.
Ja, sen var jag ju hos Josse senare på kvällen och spelade När & Fjärran med ett helt gäng. Vi var nio pers och lag om tre, vilket ger tre lag för den som behärskar lite matematik. Det jag ville komma med historien var iaf att mitt lag utklassade övriga två lag. Man är lite begåvad ändå. Visserligen hade jag ju två pers till i mitt lag, men låt mej rida på vågen ändå tack! De hade inte alls klarat sig utan mina otrooooliga kunskaper inom Oceanien. =) Kan dock erkänna att jag inte vet sjukt mycket om Sydamerika, men jag lyckades till och med att bidra med rätta svar där. Ganska bra med tanke på alkoholintaget dagen innan.
Nu ska jag klättra upp i sängen och få min välförtjänta sömn och hoppas innerligt att inte en viss Madde-Padde ringer 06:30 som inatt... Haha... Men de va faktiskt ganska skoj ändå gumman! Du får ringa mej anytime, men det verkade du ju redan veta.
Ska dock försöka drömma trevligare drömmar än inatt. Drömde att någon brutit sej in i min bil och de hade inte krossat nån ruta eller så, vilket skulle kännas normalt. Nej, de hade brutit av/bort min baklucka(?!). Men iofs så skulle ja nästan önska att nåt sånt hände, eftersom röda faran knappast är någon fara, då den bara startar om det är fint väder, gärna med lite blåst. Regnar det eller så är det kört. Då vägrar han o starta. Han har blivit grinig på äldre dar. Typiskt. Är ju just regninga dar man VILL ha bilen! Men, det är en helt annan historia.
Skulle ju lägga mej. Babblar för mycket, eller ja, i detta nu blire ju skriva, men då skriver jag väl för mycket.
Därför blire stopp här. Finito. Slut!
Over and out!
Publicerad 2007-01-19 18:38:41 i Allt-i-ett,
Center - mjölkchoklad med toféefyllning
Plopp - tofféefylld mjölkchoklad
Detta är beskrivningen på de båda chokladtyperna. Ja, vad skillnaden är kan man ju fråga sig. Vem av dom är bakvänd? Det komiska i det hela är ju att det är samma märke som ligger bakom de båda chokladsorterna, nämligen Cloetta. Hade ju varit okej om de vore konkurrenter, då likheterna hade visat att de vill åt samma målgrupp, men så är icke fallet.
Antagligen har anställda på Cloetta fått frågan angående skillnaden mellan sorterna ett flertal gånger, då följande citat är hämtat från produktbeskrivningen av Plopp "
Den påminner om Center, men faktum är att smaken skiljer sig avsevärt. Prova dem båda med förbundna ögon så märker du skillnaden!"
Jag säger inget emot detta, men det jag tycker är underlig är att de själva väljer att göra beskrivningen av chokladsorterna så lika, eftersom denna påvisar identiska sorter snarare än tvärtom. Lite smålustigt. Men de kanske hade bristande fantasi på Cloetta. En dålig dag helt enkelt.
Av någon anledning föredrar jag Plopp tror jag. Beror kanske på namnet. Plopp!
Publicerad 2007-01-18 22:23:05 i Allt-i-ett,
Snark. Jag visste att det skulle slå tillbaka på mej. Sömnbristen...
Vaknade precis på soffan. Somnade till fakta om El Niño på SVT, när jag egentligen skulle plugga. Antog att jag inte var så sugen på att läsa om McQuails teorier kring masskommunikation. Otippat? Knappast.
Tänkte därför chocka mej själv både fysiskt och psykiskt. Ska gå och lägga mej redan nu! DET är inte likt Helena! Förhoppningsvis vaknar jag lite tidigare än vanligt imorn och hinner kika lite i McQuail innan seminariet imorn. Pallar verkligen inte nu. Gör jag inte det får jag väl lita på att jag kan flika in lite här och var i diskussionen ändå. Det ordnar sig.
Jag brukar tänka så och på något underligt sätt stämmer det! Det löser sig alltid. Man borde kanske forska i den frågan. Hur kan det komma sig att det alltid ordnar sig? Är det helt enkelt människans underliggande positivism som ser hoppet framför allt?
I vilket fall låter det bra. Det funkar för mej!
Nu: jag, John Blund och en säck sand.
Eller förresten, räcker nog med en nypa sand bara... Natti.
Publicerad 2007-01-18 02:38:48 i Allt-i-ett,
Ja, då var det officiellt! Jag är numera en bloggare.
Kände att jag inte kunde stå utanför samhällsutvecklingen längre.
Tror det kommer att kännas som en lättnad att vara en del av den. Känns redan mycket bättre.
Kommer väl att skriva om allt och inget som alla andra. Bli en i mängden, men ändå försöka utskilja mej från den. Konstigt det där. Man vill inte vara som alla andra, men inte heller en utböling. Lagom är väl bäst. Som vanligt i Sverige och för en svensk. Ett tacksamt, men ändå intetsägande ord. Lagom.
Tänker inte skriva mer ikväll/inatt. Skulle bara registrera mej och sen skulle jag bara fylla i lite uppgifter. Därefter skulle jag bara skriva första inlägget. Det sista ska jag hålla mej till. Blir inget mer bara. Jag är inte Alfons. Ska bara bli ett slut.
Tvivla inte på att jag inte kommer att skriva mer. Kommer troligen babbla om många av mina dagliga funderingar, vilka av mina vänner anses vara knäppa. Själv menar jag att fler folk borde lägga märke till underliga saker i vår vardag. Vissa saker vi inte reflekterar över borde vi istället, registrera och fundera kring. Exempelvis, hur ser en halv trappa ut? Räcker den bara halvvägs till våningen ovanför? Eller är det möjligen en hel trappa, men kanske en kort sådan? Jag menar det sistnämnda. För mej är det obegripligt att man kan säga "En halv trappa upp". Det finns liksom inte i min värld, men då är kanske jag lite bångstyrig också. Det är roligare att vara det.
Det finns dock i min värld att jag ska lägga mej. Nu!
Ett långt första blogginlägg, men jag får skylla på att jag är nybörjare.
