Laddad till MAX
Det är dags för Grey's Anatomy!
Går precis över Årstabron. Slås av hur det ser ut att vara en extrem lokal regnskur över Liljeholmen. Här på bron kunde det inte vara torrare, men däremot varmare. Någon som vet om det regnar där borta, eller är det bara molnen som ser konstiga ut? Spelar ju egentligen ingen roll, men jag blev liksom nyfiken.
Kanske den största cashewnöt jag någonsin sett. Ville dela med mig av erfarenheten. Kan också meddela att det smakade gott. Har inga bevis på det, men ni får ta mig på mitt ord.
Jag: Hej pappa!
Pappa: Är du hemma?
Jag: Nej, jag är fortfarande på jobbet.
Pappa: Men klockan är ju halv sex.
Jag: Ja, men det är en del att göra nu.
Pappa: Tystnad.
Jag: Var det något speciellt?
Pappa: Ja, du vet. Vi har ju haft problem med modemet här hemma.
Jag: Ja, just det ja.
Pappa: Ja, så nu har vi fått ett nytt och det ska installeras med en CD vi har fått med.
Jag: Okeej.
Pappa: Det står att den ska starta av sig själv, men den gör inte det. Var ska jag trycka då?
Jag: Hände det inget när du stoppade in CDn? Det kom inte upp ett fönster med text?
Pappa: Neeej. Men förresten, finns det fler ställen man kan stoppa in den i?
Jag: Vaddå? CDn menar du?
Pappa: Jaa, för det kändes lite konstigt.
Jag: Va? Nej, det finns bara ett ställe. På sidan. Var har du stoppat in den då?
Pappa: Jag stoppade ju in den där. Men det kändes inte som om den passade riktigt.
Jag: Vaddå inte passade?
Pappa: Den satt så löst ju.
Jag: Men tryckte du inte till den så att den fastnade?
Pappa: Va?
Jag: Öppna där igen, så ska du se att...
Pappa: Ja, OJ! Där kan man ju trycka fast den ja.
Jag: Mmm. Just det.
Pappa: Jha, se där. Det passade bättre det. Å nu låter det också.
Jag: Ja, men va bra.
Pappa: Å DÄR kom det upp nåt.
Jag: Så bra då.
Pappa: Så nu ska jag göra som det står där eller?
Jag: Ja, precis. Gör det, så får du ringa om du får problem igen. Ska jobba lite till jag.
Pappa: Jaha okej. Jaa, men nu ska det väl gå bra väl.
Jag: Håller tummarna.
Blev hyfsat lugnt på mässan igår, så jag är inte alls bakis idag. Riktigt gött. Är på väg in till stan nu och ikväll blir det bio, Flickan som lekte med elden. Har inte hört jättebra om den, men ska se den i Sveriges största biosalong, så jag är ändå lite exalterad. Ibland är det inte mycket som ska till för att jag ska bli uppspelt.
Jag grundar med en tunnbrödsrulle inför kvällen. Det ska bli ölfestival i Nacka Strand.
Folk som samlar på saker tycker jag är läskiga. Den besatthet som drabbar dem är skrämmande.
Nu tänker inte jag på barn som samlar på sudd eller kapsyler. Det kan vara sött. Jag gjorde själv några tappra försök. Hade dock lite dålig fantasi så jag samlade på samma saker som mina kompisar. Tvålar och grisar. Eller ja, grisar kom jag nog inte ens upp i tio innan jag slutade. Kanske inte räknas då?
Jag tänker inte heller på konst- eller antiksamlare. Dom kan jag förstå. Konst kan ju vara vackert och där finns många gånger ett värde. Ekonomiskt säger jag, emotionellt säger väl de.
Nej, jag tänker på vuxna människor som är samlare av obetydliga ting, som reklampennor. Allt kretsar kring huruvida man kan anskaffa fler objekt till sin samling. Vet ni att de skickar förfrågningar till företag och frågar om pennor? Ber folk om att skicka pennor till dem. Ber folk om att lägga tid och pengar på att de ska öka sin samling. De är besatta. Är inte det obehagligt så säg.
Och bara tanken på att en tant sitter hemma i en lägenhet och vart man än tittar står där en tomte och stirrar på dig. Från golv till tak, i alla hörn och vrår finns tomtar i porslin, tyg, ja alla möjliga material. Tomtar, tomtar och ännu fler tomtar. Året runt. Hela tiden. Stirrande tomtar. Ständigt ökande antal av stirriga tomtar. Och de bara står där. Tittar ut i intet. Totalt meningslöst. Gäster känner sig obekväma, men tanten njuter. Hon vill ha fler. Läskigt.
Eller en man som har rum och åter rum, ja till och med garage fyllda av gamla radioapparater. Som inte ens fungerar. De bara står där. Lagerhylla efter lagerhylla. Ingen ser dem. Vad är vitsen? Vad får man ut av det?
Tycker att det är perverst. Ja, faktiskt läskigt.
Det var så hektiskt att modella igår att jag missade blogga om det. Eller ja, fick ju sitta och vänta en halv evighet. Bli sminkad. Sitta och vänta en halv evighet. Bli fotad. Sitta och vänta en halv evighet. Och SEN fick man se resultaten. Och jo, ni kanske får se några av dem. Om ni ber. Snällt.
Men en karriär inom modellbranschen kommer jag knappast få. Den där naturdiet-grejen jag fick när jag gick från jobbet höll mig knappast mätt. Smal blev jag inte heller. Så de där fasonerna passar inte mig. Tacka vet jag att jag hann till födelsedagsfirandet innan det blev natt. Där fick jag åtminstone i mig de kalorier min kropp skrek efter; och högst troligt mer därtill. Det var morotskaka, chokladkaka och chocolate chip cookies. Jag tog av ALLT!
Spinkiga modeller och naturdiet - släng er i väggen!
Är på väg till photo shootet och jag tar det här med modellandet på största allvar. Att äta ska tydligen vara överskattat. Om en timma kommer jag att vara pinnsmal, proppmätt och dösnygg.
Man skulle kunna tro att jag är en torghandlare som har tappat bort torget och irrat in på ett kontor. Hamnat totalt fel helt enkelt. Men så är inte fallet. Nej, det är faktiskt bara jäkligt kallt här på Block 116 idag. Sitter med filt runt benen, torgvantar på händerna och en flisjacka utanpå tröjan. Är dessutom inne på min tredje kopp te. Och det bara efter lunch. Jag som inte ens är så förtjust i te. Men det värmer.
Och där har jag nog sprungit av mig muffinsen. Men ni kan vara lugna, jag har inte sprungit sedan förra inlägget. Nej, jag har hunnit stretcha en bra stund också. Stel som en pinne. Men nu blir det helg. Man kanske skulle baka några muffins. Är lite sugen...
Ja, det här är min after work. Bloggar om det mest för att jag vill berätta hur duktig jag är. Får nog springa en stund till om jag ska tillgodose mig de där muffinsen jag klämde i mig förut. Hepp hepp - nu ska det gå undan!
Igår kväll blev jag så sugen på att baka. Eller också hade jag bara enormt sötsug. Låt oss säga att det var det första. Bakade gjorde jag iallafall. Kladdchokladmuffins med vita chokladbitar i. Sjukt goda om jag får säga det själv. Och för att förhindra att jag skulle moffa i mig alla själv, tog jag med dem till jobbet idag. Nej, jag hann bara få i mig ett par stycken igår. Bakade först nio på kvällen ju. Men nu har jag lämnat dem i köket och skickat ut mejl till alla att det är fritt fram. Ångrar mig redan.
Imorse när jag gick till jobbet såg jag en avi på anslagstavlan nere i entrén hemma. Den var antagligen till mig. Tror inte att det finns fler H. Nilsson. Varför den inte hamnat i mitt postfack kan man ju fundera på. Hursomhelst blev jag sjukt nyfiken. Hjärnan har gått på högvarv, men kommer inte på någon vettig förklaring. Jag har inte beställt något. Jag väntar inte på något. Men det verkar ju som om jag ska få något. Spännande. För inget reklambrev brukar väl vara för stort för ett postfack?
Donkeyboy - Ambitions. Ligger tydligen etta på norska VG-listan. Kan väl tycka att norrmännen inte är helt fel ute. Låten är skön. Men jag skulle knappast adoptera hela listan rakt av. Agnes ligger också på listan med Release Me. Inte okej.
Nungwi, Zanzibar
Just nu går jag och tänker på vad man kan göra för 156 miljoner. Planerar vad jag SKA göra. Vanessa introducerade mig precis för lotto och jag tror på nybörjartur. Eller lotto - är inte det bara tur?
Har en kofta på jobbet som jag brukar dra på mig när det är kallt. Det är ofta kallt. Precis för cirka 7 minuter sedan upptäckte jag ett av mina hårstrån på armen. Inget jättekonstigt i sig. Men ser ni det? Det är RÖTT! 16 maj hade jag det senast. Rött hår alltså. Är nog dags att ta med den där koftan hem och tvätta.
Edit: Såg nu att på bild så SER åtminstone hårstråt brunt ut. Kanske inte behöver tvätta ändå då.
Har passerat Arboga och den där kulturmärkta kalkbanan, som jag för övrigt hade tyckt varit mycket skojigare om den rörde på sig. Hursomhelst, det är lugnt längs vägen, jag kör likadant och borde vara hemma om en och en halv timma eller något i den stilen. Notera det i era kalendrar nu.
Kom precis till Töcksfors och när jag kliver in i köket ser jag att mamma är i full fart med att laga mat. Verkar som om min order på pannbiff gick in den också. Och ja, röda movieboxen står parkerad utanför; nyservad och färdig att köra till Stockholm.
Det går fortare ut ur Oslo när det inte är rusningstrafik, än in i stan när det är rush. Så ja, det flyter på bra här. Särskilt när det egentligen typ är 60 här. - Pappa, för mitt körkorts skull vill jag ha tillbaka min bil. Med den märker man iallafall när det går fort.
Jag fick tag i sushi ganska lätt ändå. Så här sitter jag nu i hotellsängen som är bra mycket större än tvn, vilket i sig är tur. Nej, mer spännande än så här blir det inte idag. Så jag ber om att få återkomma imorgon. Då bär det av mot Sverige och Stockholm igen. Du kan vara lugn pappa, jag kommer förbi och byter tillbaks bilen. Och mamma, vore det inte gott med pannbiff, stekt lök och potatis till middag imorn? Det tycker jag.
Sushi King-killen hade stängt. Först blev jag sjukt besviken. Men så insåg jag, killen sörjer troligen fortfarande Michael Jacksons död. Han kanske befinner sig i den djupaste av depressioner. Han kanske ligger inlagd på något psyke. Stackare. Själv får jag väl helt enkelt köpa min sushi någon annanstans.
Då har jag suttit i möte mest hela dagen här i Oslo. Kollade precis genom mejl men inget var brådskande, så nu tar jag kvällen. Dags att checka in på hotellet. Kanske blir en sushimiddag framför tvn sen. Funderar på om jag ska besöka Sushi King-killen. Känner han igen mig nu blir jag rädd. Återkommer med rapport gällande det. Mors!
Det var först när jag kom in i Norge som jag insåg att jag tagit fel bil. Sorry pappa! Får byta tillbaks när jag kommer förbi imorn igen. Btw, det behövs nog byta olja på min bil. Fint om du kunde fixa det tills imorn. Tack!
Redan i veckan när jag visste att jag skulle förbi mor och far i Töcksfors gjorde jag min beställning av kräftor till på söndag kväll. Ordern gick in, så här sitter vi nu med massa kräftor och lite öl.
Blev ytterligare ett stopp på min tur. Var i Mysen över dagen hos min kära mormor. Fick ett par nya hemstickade raggsockor av henne och jag valde de som var helgråa. Mormor förstod inte riktigt varför jag inte ville ha de med lite färg på ändå. Typ de lilamelerade eller regnbågsfärgade. Jag skyllde på att de verkade lite för små.
Nu bär det av igen. Karlstad, Töcksfors och Oslo står på turlistan. Hey ho, let's go. Just ja, passar på att göra lite reklam för såväl min tidigare som nuvarande arbetsgivare, där Shell är den tidigare. Heja!
Sure there are plenty of fish in the sea.
But you're not anywhere near the sea.
You're in the desert.
Alone.
________________________________________
Kom faktiskt, tro det eller ej, helt osökt in på dessa textrader på nätet. Folk hade verkligen analyserat och diskuterat det i olika forum. Jag menar, vad finns att diskutera? Men okej, man kan tydligen se det på flera sätt vad jag förstod, så jag sammanfattade dem i två huvudriktlinjer. Måste erkänna att min första tanke var den första tolkningen.
1) Öken och Hav borde vara varandras motsatser. Visst? Så personen det handlar om kommer aldrig någonsin i helsike hitta någon partner. Om det så beror på fulhet, idioti eller ren och skär eremitism.
Men sen kunde man tydligen se det hela lite mera positivt.
2) Man kan inte vara i öknen, utan måste ge sig ut på havet för att fånga fisk. Alltså, om man inte ger sig ut och öppnar sig för förslag kommer man inte ha chansen att hitta den rätta.
Plötsligt blev inte citatet lika roligt längre. Jag föredrar min första tolkning. Faktiskt inte för att det skulle stämma överens med mig. Må hända att jag varit runt i öknen och irrat, eller bara suttit still, men jag tror att jag tycker mig skymta havet i horisonten. Eller det kanske bara är en oas. Spelar ingen roll. Så länge det är rätt fisk, så räcker det ju med en. Visst finns det fiskar i oaser?
Men ve och fasa - tänk om det är en hallucination...
Rätt vad det är när jag går runt på kontoret, så tittar jag ner på mig själv. Ser då att även jag är lite av en färgklick idag. Passande nog har solen bestämt sig för att kika fram och jag har blivit medbjuden på After Work-öl. Är det fredag, så är det fredag.
Jag tror att regnbågen är en uppfinning av naturen. En uppfinning för att få människor på bättre humör. En färgklick i allt det gråa. Bra initiativ från naturen. I like.
Blev sjukt godissugen när jag var på videobutiken och lämnade tillbaka en film innan. De hade bara gigantiska påsar. Antagligen för att få folk att köpa mycket. Men mig lurade de inte. Jag köpte godis för 3 kronor. Det ska jag äta nu. Mums.
Hörde både på radion och läste på nätet tidigare idag om nåt bråk mellan nån DJ Axwell och Kleerup. Skulle vara ett personligt påhopp om Kleerups drogvanor i nån intervju eller liknande.
Hursomhelst, det hela är mindre intressant. Det jag fastnade för och ville visa er var bilden jag såg av Kleerup på Aftonbladet.
Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Men är han inte lite läskig ändå, den där Kleerup
Halvnorsk värmländska som älskar punschpraliner, hatar badrockar och har lärt sig acceptera Pelargoner.