h-lena

Jag tänker inte önska gott nytt år. Tänker bara säga att jag stör mig sjukt mycket på copyn eller korrekturläsaren som jobbat med spelet 'Trodde du ja'. Ville typ slänga ut spelet genom fönstret. Men det är inte mitt, så jag lät bli.

Jag vinkar hejdå till Hedvägen. Nu ska familj bytas ut mot vänner. Jul mot nyår. Skog mot stad. Minus 20 mot förhoppningsvis ett par minusgrader iallafall. Jag beger mig mot Götlaborg.

Minus 10 grader, solen skymtas bakom träden och det är massa snö. En perfekt vinterdag. Ändå har jag inte satt foten utanför dörren. Nej, jag sitter inne vid köksbordet. Har allt jag behöver här. Värme från den öppna spisen, en glas must i handen och en dator med internet framför mig. Har absolut ingen anledning att bege mig ut nu. Om jag har tur kanske det visas backhoppning eller någon dokumentär om hur kor idisslar på tv. Då skulle eftermiddagen vara räddad.

Jag och Madde sitter på övervåningen hos mor och far. Vi pimplar rödvin och spelar yatzy. Problemet var bara att vi inte hade något yatzy. Men efter att vi länsat 'Hatt på hatt', 'Pökarspelet', 'Ludo', 'Alfons Kurragömmajakt' och 'Resan' på tärningar, så fick vi de fem tärningar som behövs. Olika färger och storlekar, men ändå fem tärningar. Sen har vi skrivit för hand. Funkar fint. Vi är inte ibet vi.

Här är mitt julkort till er alla, från bara mig - en riktigt god jul.

Ligger och läser lite. Är supertrött, men har ändå lite svårt att sova. Ni vet hur det är så här da'n före doppareda'n. Och snart är det midnatt. Då kanske jag kan höra tomtenissarna tippetappa där nere i vardagsrummet. Ska försöka hålla mig vaken och lyssna. Kanske tillochmed tjuvkika.

Sitter runt köksbordet och dricker glögg med mamma och två av hennes väninnor. På tisdagskvällar är det nämligen radiobingo som gäller. De spelar ihop varje tisdag och samlar vinsterna i en gemensam pott. Sen ska de göra något kul för dem. Lite gulligt ju. Men radiobingo tänker ni. Hur fungerar det? Det hela är väl ganska lokalt skulle jag tro, men man köper alltså bingobrickor på macken, matbutiken eller liknande. Sen lyssnar man på en gubbe på radion. 54, femma, fyra. Och prickar av. Som vanlig bingo. Får man bingo ringer man in.

Jag fick en bricka jag också. Men troligen inget av vinsten om det mot all förmodan skulle bli någon. Ser ganska mörkt ut. Men jag väntar på "rövaren" på den sista omgången. Då kommer de stora pengarna - 16.000 norska kronor. Ja, det är alltså norsk radio vi lyssnar på. Existerar ens radiobingo i Sverige? Troligen inte. Här i gränslandet Töcksfors kan man ta del av det bästa från två världar. Huruvida detta ingår bland "det bästa" vete tusan. Men lite gemytligt måste jag säga att det är. Men då har vi bara spelat en omgång än så länge.

Då var det dags för julbaket. Jingle Bell Rock flödar från min dator och jag skuttar runt i köket. Mystofflorna är på och händerna är tvättade. Nu kör vi. Här ska det givetvis bara bli godsaker. Och jo, både filmjölk och lingonsylt står som ingredienser på ett recept. Det blir göttans - I promise!

Är hos mormor i Norge. Det är lite kallt på golvet här, så vi blir utrustade med hemstickade sockor. Man märker att mormor ser lite dåligt för inte är strumporna lika. Undra jag om hon stickat med lite fel garn, men låt oss säga att jag bara har fått ett omaka par. De fyller iallafall sin funktion. De värmer.

Har tagit mig ut i de djupaste av värmlandsskogarna. Ut till en kyrka. Är fjärde adventskonsert och de sjunger för glatta livet. Vi i bänkarna klappar efter varje låt. Ute snöar det. Julstämningen är på topp. Men det märks att man är på bygden. Prästen gjorde reklam för nåt som skulle hända framöver och ville man åka buss dit, ja då kunde man anmäla sig till Roger. Inget efternamn. Inga kontaktuppgifter. Alla visste vem han menade. Det skrämmande var att även jag gjorde det.

Jag tror att det här är min bil. Men ärligt talat måste jag få bort lite snö för att vara säker. Börjar vid regskylten. Smart va? Turligen har inte plogen varit här ännu, så jag hoppas att de går enkelt att komma ut. Håll tummarna. Det gör jag.

Jag har fått fyra julkort, varav tre är på barn. Jag undrar: Har jag blivit så vuxen att alla mina vänner börjat skaffa barn? Men så inser jag: Det är bara de med barn som orkar skicka julkort. Så måste det vara. Söta är de små liven iallafall - Juni, Noel och Stella. Ni får julkort av mej också. Men inte förrän jag har skaffat barn. Ni får alltså vänta.

Lagom till dess att jag skulle gå på julledighet landade 'Helena'-bocken på mitt skrivbord. Han ville tydligen med hem. Packade därför ner honom i min väska, men nu blev jag lite orolig för att han inte ska komma överens med Syndabocken jag har hemma. Hur gör jag då?

Jag ogillar inte snö. Tvärtom. Men det är dessa städdagar längs vägarna. Ni kanske inte tycker att det ser så farligt ut. Nej, kanske inte. Men ni skulle ha sett andra sidan, där plogen hade forcerat fram. Kunde inte ens öppna dörren utan att behöva gräva. Missade att ta kort på det. Men det är sant. Är totalt genomsvettig nu. Jag önskar mig en snöskyffel i julklapp. Fötter med gympaskor var inte optimalt idag.

Flyget tillbaka till Stockholm är försenat. Norwegian - jag är inte förvånad. Men ändå inte road. Under väntan fick jag syn på att det har gått hål på mina relativt nya skor. Har knappt använt dem och den typ av hål hade jag märkt om jag själv orsakat. Det handlar alltså om brist på kvalitet. Sneaky Steve - jag är besviken. Det var mina klagomål för dagen och mitt griniga alterego har fått sin dos. Nej, just ja. Obehagsfaktorn på svinisarmen ligger fortfarande på 3. Tröttsamt.

Ligger i sängen på hotellet här i Oslo. Totalt utslagen. Dötrött. Men det är inte på grund av svinissprutan. Nej, jag tror snarare att det beror på att jag var uppe innan fem imorse. Varför ska jag boka så tidiga flyg för hela tiden?

Svettas som en gnu gör jag också. Men det är inte på grund av svinissprutan. Nej, jag var så frusen innan efter att ha gått 150-meterspromenaden mellan kontoret och hotellet i den snöiga vinterkylan som kom som en överraskning, så jag tog mig ett brännhett bad. Är numera en kokt kräfta. Eller skållad råtta. 

Dunkar i huvudet gör det också. Känner pulsen i skalpen. Men inte heller det är på grund av svinissprutan. Nej, igår när jag stack in huvudet i frysen misskalkylerade jag på utvägen var handtaget på kylskåpet, som står ovanför, var placerat. SOM det small i huvudet. Svartnade för ögonen på mig. Det är nog det närmsta jag har kommit en svimning någonsin. Satt med en påse frusen broccoli på huvudet i en kvart. Hade nämligen inga ärtor och det kändes inte lika fräscht med kycklingfiléer - ändå fick jag världens bula.

Sen gör det ont i armen också. Svårt för att röra på den. DET är däremot svinissprutans fel. Det har liksom blivit värre under dagen. Nu vill jag helst hålla armågen tätt intill sidan hela tiden. Kan röra underarmen obehindrat, men man blir lite handikappad ändå. Trots att det bara är vänsterarmen. Man använder den mer än vad man tror. Och jisses vad många som tar på ens vänstra överarm på en dag. Hade ingen aning. Nu vet jag. Ungefär femtioelva tusen gånger. Ganska hårthänta är folket också - visa hänsyn! Obehagsfaktor: 3.

Jag är medveten om att jag låter såväl bitter som grinig nu.

Kanske är det så.

Alla mina extremt tidiga mornar innefattar en resa med Arlanda Express. Borde nog köpa ett klippkort snart. Spara en liten slant åt jobbet. En hel gratisresa på typ 25. Vilken deal. Lägesrapport på svinisarmen: Ville vara cool och säga att jag inte känner ett skit. Igårkväll gjorde jag inte det. Idag är det andra bullar. Det spänner. Orkar inte lyfta armbågen högre än axelhöjd. Jag KAN, men det känns onödigt. I övrigt inget annorlunda. Obehagsfaktor: 2 av 5 (1-känner inget, 5-outhärdigt)

Om jag ligger förlamad i en respirator om tre dagar så vet vi varför.

Idag tänkte jag slå slag i saken. Jag tänkte ta svininfluensasprutan. Innan har det inte passat sig, eftersom jag inte har haft tid att ev bli halvdålig ett par dagar. Men idag så. Och för att inte bege mig någonstans förgäves ville jag kolla på internet var de hade kvar vaccin. Gjorde så. Hittade ett par ställen längs vägen till jobbet som jag kunde gå förbi. Sen när jag ändå var på internet gjorde jag min vanliga runda bland olika sajter, Aftonbladet en av dem. Och där fick jag upp denna artikel. What? Är det ett tecken på att jag ska låta bli? Vill ju inte bli förlamad lagom till jul. Så, ska jag? Eller inte? Shit!

Jag fyndade när jag var i Berlin. Köpte nya Mariospelet till Wii för 39.99 Euro. Kostar ju 5-600 här i Sverige. Vad som slog mig just när jag skulle dra av plasten var: Kan spelet vara dubbat? De dubbar ju det mesta i Tyskland, men spel måste väl ändå vara på engelska? Är lite nervös nu.

Funderar på om jag går ut med soporna lite VÄL sällan ändå.

Jag betalade månadens räkningar precis och fick syn på de jag betalade förra månaden. Och på rad låg ett gäng mer eller mindre onödiga utgifter. Från topp till bott:

CSN - Känns alltid som onödiga pengar att punga iväg med. Och bara tanken på att man blir av med den först när man närmar sig pension är drygt. Jo, jag vet att man kan betala av snabbare, men vem orkar?

Bonnier - Prenumererar på iForm. Läser den sällan. Men skulle känna mig fet och fläbbig om jag säger upp den.

P-bot - Den mest jä-liga av alla utgifter. Ogillar städdagar längs vägarna. Ska göra mitt bästa för att inte få fler.

Telia - Mitt mobilabonnemang. Kanske nödvändigt tycker ni. Jo förvisso, men med tanke på att jag har ytterligare ett abonnamang som finansieras av jobbet, kan man klassa detta som högst onödigt.

Fortum - Elen. Är ju jätteviktigt att ha. Den råkade bara komma med på det jag klippte ur från skärmdumpen innan. Ska inte alls vara där egentligen. Ni kan bortse från den.

Sitter på planet och ska om en liten stund lämna regniga Berlin. Som vanligt sitter jag på ett F-säte. Gillar fönsterplatsen på högersidan i planet bäst. Känns bättre om man vill luta huvudet mot fönstret och sova. Att luta sig mot vänster är lite underligt. Säkert en vanesak. Men jag är lite konservativ jag. Vill ha det samma vanliga - i detta fall ett F-säte.

Nu ska jag ner till receptionen och plocka upp ett gäng herrar i kostym. Ska guida dem längs några gator i Berlin där jag aldrig tidigare satt min fot. Försöka ta dem till en restaurang vars namn jag inte minns. Kan bli spännande det här. Pinsamt om man skulle gå vilse. Men jag förlitar mig på mitt lokalsinne. Och sen har jag ju mitt paraply. Är väl varje guides käraste ägodel? Har stått framför spegeln och övat. Sträckt upp armen och hojtat 'Follow me!'. Hoppas att det kommer att se trovärdigt ut.

Men knappast till Mexiko. Om det ändå vore så väl. Nej, nu bär det av till Berlin. En väderkonferens står på tapeten. Ärligt talat hade jag gärna stannat hemma. Men jag har aldrig varit i Berlin, så det ska bli trevligt. Iaf inte på riktigt. Räknas väl inte att man tagit taxi från en tågstation till en annan? Ska nog få lite tid över till annat än jobb, så denna gången får jag räkna. Vad bör jag inte missa? Vad FÅR jag inte missa?

Aktiviteten i skidbacken nu är Romperacer. Att balansera på en liten planka med en smal skena under är inte lätt så här dagen efter. Balansen är inte den bästa om man säger så.

Det är inte så jättemycket snö, så många backar är stängda. Men det som är öppet är bra. Riktigt najs. Mår sjukt bra. Men undra jag om det inte är lite fyllekörning? Skiing under the influence.

Hej mitt vackra vita vinterland. Tänkte ta en bild på mig själv som bevis på att jag var uppe, men så kul ska vi inte ha. Ni får ta mig på ordet istället.

Jag smög precis iväg från dansgolvet. Måste få lite sömn om jag ska orka åka skidor imorn. Är nog 15 pers som är kvar där nere o dansar till Material Girl. Jag är alltså en av de som gick till sängs först. Är inte det sjukt så säg. Jag brukar ju vara kvar till sist. Men jag har nog mött mina övermän. Å andra sidan, jag ska inte må dåligt imorn. Nej, jag ska åka skidor. Yej. Gonatt!

Här är det full fest. Jag dricker ananasdrink och alla dansar järnet till Ice Baby. Galet. Det är var det är. Men kul. Otroligt kul.

Nu ser ni lite bättre. Det ser dock ut att bli en molnig dag. Snöar lite gör det också. Härligt. Dags för lite frulle.

Sitter på Arlanda och äter en pepparkaka. Väntar också på flyget som ska ta mig till Norge inför julbordshelgen i Hafjell. Singstar är nerpackat och hjälmen är med. Kommer att bli trevligt detta. Har haft högklassig underhållning redan nu i form av en liten tjej som satt bredvid mig. Var kanske 4-5 år. Har frågat ut mig om allt möjligt. Om jag med ska flyga. Vad jag äter. Vad jag har på mig. Sen undrade hon om inte jag hade några barn som också skulle med och flyga. Sen försäkrade hon mig om att hennes mamma minsann hade barn. Det tyckte jag kändes tryggt.

Jag var sist från kontoret idag. Då kom jag på de små bockarna med att ta paus från flygandet. Jag antar att de behöver sin vila. Jag klandrar dem inte. Jag behöver också vila - typ nu.

Det är kallt idag. Som jag har väntat. Är så sjukt less på regn och blöta vägar. Snälla, låt det vara minusgrader ända tills mars. Ja! Oflyt bara att jag var tvungen att flytta bilen imorse. Skrapa rutorna för att köra över till andra sidan gatan och parkera bara. Gillar inte städdagar längs gatorna. Men najs att det är kallt.

Sedan första advent flyger det runt en massa julbockar på kontoret. Det är lika många som vi är här och heter samma som vi. Lite läskigt. Särskilt eftersom ingen vet var de kommer ifrån. Är det en invasion? Är det en hälsning från tomten? Är det utomjordingar som försöker att kontakta oss? Eller är det helt enkelt julpynt? Fortsättning följer...

Mitt skoval idag var kanske inte det mest begåvade. Men jag har hittills lyckats undvika att såväl smutsa ner som bli blöt om fossingarna. Det är väl en bedrift i sig. Känns som att det blir en bra dag idag.